Rent förbannad

Ja, idag blev det verkligen inge bra start. Hade ett meddelande på telefonen från en som borde veta bättre och kanske till och med se över sina egna vanor att visa att man BRYR sig istället för att gå på andra.
Den här människan menar att vi glömt bort V, vilket vi absolut inte har gjort då vi pratar om honom dagligen. Något som är riktigt frustrerande i detta är att JAG blir indragen i något som jag inte har med att göra. Så länge han har två föräldrar som ska se till hans bästa är de upp till dem hur det ser ut. Jag och Samuel har hela tiden velat att V ska bo hos oss och när de inte gick ville vi att han skulle vara hos oss oftare vilket mamman inte tyckte var lämpligt heller. Samuel och Vs mamma har varit i kontakt med både sociala och familjerätten och vad som händer där är inget som jag har med att göra. Jag anser bara att jag har gjort mitt och det är Vs föräldrar som ska komma fram till en lösning som är bäst för V.
Något som retar mig lite är att V sägs sakna både sin pappa och lillebror men det kommer ALDRIG ett telefonsamtal, det är jävligt dåligt av vuxna omkring honom. Där kan ni alla som säger att han saknar sin pappa ta åt er. Hjälp pojken att ringa istället för att inte bry er, ni är inga hjältar när ni inte ser till att han får kontakt med sin pappa. Det är dags att de vuxna i detta tar och sträcker på sig och ser till barnets bästa. Jag står med armarna öppna den dagen V vill flytta till oss, han har alltid varit välkommen och det gäller även hans bror W.

indexKom fan inte och klanka ner på mig en gång till före du kollat hur duktig du själv är. Jag har nog aldrig känt mig så kränkt och anklagad någonsin som i morse när jag läste de där meddelandet. Det förändra helt och hållen synen på personen i fråga, och det måste jag säga tyvärr åt. Du visar kanske inte så mycket intresse själv i någon av barnen eller ringer du ofta? Hit har du då inte ringt och pratat med Liam, han är inte för liten för att prata med så du är välkommen att ringa honom, ja även Kasper, fast han kanske inte räknas som de andra barnen?! Jag hoppas att jag har fel om dig som person och att detta bara var ett missförstånd.

/Fru Pallin Sjöberg

Visa kärlek

Jag anser att jag och Samuel är otroligt duktiga på att visa varandra och barnen kärlek. Det går liksom inte många sekunder mellan pussarna, kramarna eller fina ord när vi är med varandra. Vi försöker också att göra saker med varandra för de mesta. Nu när Samuel är hemma från jobbet så är barnen hemma och hjälper till med altanen, Liam är lite förkyld som vi hoppas ska gå över innan nästa vecka. Altanbygget går framåt och den blir mycket finare än vad den förra var och vi ska verkligen ta hand om den här! När jag kommer hem från jobbet så brukar vi käka och sedan är det kvalitetstid med kottarna innan de ska sova. När man bara har några ynka timmar per dygn att umgås så gör man det. För mig är det självklart!
Visst vissa dagar får man inte “vara med” utan enbart titta på och då kan man göra annat under tiden som de leker. Även småkottarnas konto blir mättat ibland, speciellt nu när de får hjälpa till hela dagarna.
Ikväll hade jag tänkt ta med familjen på ett litet äventyr om inte klockan blir alltför mycket.

1043_viarsabratillsammans/Fru Pallin Sjöberg