Idag har det varit en bra dag. Jag och barnen promenerade till dagis för att lämna Liam i morse och när jag och Viggo kom hem väckte vi Samuel. Strax efter kom vår hantverkare och arbetet startade för dem. Jag passade på att storstäda sovrummet och sortera våra papper. Tiden rusade iväg och Samuel kom in och ville ha lunch. Jag lockade ihop älgfärsbiffar och blomkålsmos, så enkelt och så gott! Viggo fick i princip samma som oss fast utan salt då. Det är så mysigt att han också sitter med oss och äter.

Männen jobbade på övervåningen och Samuel passade på att laga gräsklipparen också. Helt plötsligt var det tid för att hämta Liam på dagis och sedan dags för Samuel att åka iväg på jobbet.

Jag och Liam blev bjudna på middag hos min mormor. De hade kokat palt så vi tackade artigt ja! Eftersom att jag inte äter palt längre så fick jag fläsk och smör, hur gott är inte det?! Vi blev mätta och belåtna och fick kaffe innan vi återvände hem i regnet.

När jag hade lagt barnen gick jag upp på övervåningen och rev ner den gamla väven, tog ner listerna och spackalade fast remsan i skarvarna på gipsen. I morgon blir det att tömma rummen och köra bort skrot från övervåningen. Snart är vintern här och då ska vi bo där uppe! Det är tur att allihopa är så duktiga så snart är vi halvvägs!

När kroppen kändes tung avslutade jag där uppe och gick ner. Jag kokade mig en kopp te och satte mig i soffan och tittade på tv. Det är verkligen avkopplande att bara sitta där med tekoppen i handen.

De sista minuterna framför tvn gjorde jag MammaMage-övningarna samt de nya övningarna som jag fått av sjukgymnasten, stående rodd och stående armdrag bak med raka armar. Jag ska köra 20 reps 3 gånger per dag. Jag tror verkligen på detta och jag är så taggad på att bli bättre!

Eftersom att jag renbäddade idag och blev svettig av allt jobb så tog jag mig en dusch innan läggdags. Jag smörjde även in mina fötter med en fotkräm vilket inte hör till vanligheten. Nu ligger jag i en renbäddad säng och planerar för morgondagen.

/Fru Pallin Sjöberg

Det blir långt mellan gångerna här på bloggen. Fokus ligger inte på att blogga längre. Mitt fokus ligger på att överleva dagen. Smärtan i kroppen äter upp mig och nu har det gått så långt att jag äter medicin dag som natt. Det är inget som jag är stolt över, snarare tvärt om. Jag trodde aldrig att jag skulle behöva medicin för att klara av mitt liv.

Besöket hos sjukgymnasten fick mig att halvt bryta ihop samtidigt som de fick mig att vakna. Mycket tyder på att jag, förutom diskbråck, också har EDS. Jag har gått omkring och haft väldigt ont väldigt länge. Jag minns inte när allt började faktiskt.

När posten kom låg min skoljournal där. Det visade sig att redan vid 14 års ålder hade jag ont i rygg och leder. Jag hade gått intyg från skolsköterska till gymnastiken och även fått remiss till sjukgymnast. Tänk om någon tagit detta på allvar redan då? Dum som jag var lät jag allt vara då ingen kunde hjälpa mig mer än att ge mig Ipren.

Jag är väldigt nöjd med min nuvarande sjukgymnast som verkligen jobbar hårt för och med mig. Det känns verkligen som att hon kommer att finna felet på mig och ge mig de rätta verktygen att klara av min vardag utan denna smärta.

Just nu har jag svårt att ta promenader längre än 60 minuter per dag trots ett lågt tempo. Jag har faktiskt tagit mig en promenad på löpbandet ikväll på 30 minuter. Just nu känns det som att kroppen håller på att gå sönder. Tacka vet jag sömn och en ny fantastisk dag i morgon!

Trots detta känner jag att livet har så mycket att ge. Jag har så mycket att ge och all den kärlek som jag ger och får håller mig på högsta nivån av lycka. Mina prinsar får mig att vara den lyckligaste kvinnan på jorden!

/Fru Pallin Sjöberg