Att följa en blogg

Många av oss följer bloggar som våra nära skriver och många andra bloggar också. Jag följer i dagsläget ca 10 bloggar och jag älskar nya inlägg. Jag har även kommit fram till att min blogg är viktig, framför allt för många i min närhet. Jag skriver om mig, Samuel och barnen vilket gör att folk inte behöver höra av sig för att få veta något. Visst är det fantastiskt men samtidigt tragiskt hur det har utvecklat sig? Folk följer varandra på sociala medier och har helt och hållet glömt bort hur man ringer eller hälsar på. Världen har verkligen förändrats..

Jag är väldigt glas och tacksam att vi har vänner och familjemedlemmar som faktiskt hälsar på spontant! Man behöver liksom inte planera in flera dagar i förväg utan man hälsar på då man känner för det. Så fungerade det förr så varför skulle det inte fungera nu?

Jag är otroligt tacksam för de lilla, det kan göra så mycket!

 

Kasker min älskade kämpar på med snöskottning
 
Liten Liam ligger i 39 graders feber
 
/Fru Pallin Sjöbrg

Bonusdag

Idag kom min stora grabb hem för stt spendera ett dygn med oss då pappan och hans nya åker iväg för egentid. Jag önskar dem en härlig kväll och njuter själv av att få ha min grabb lite extra. Vi hade redan i morse börjat planera i telefon vad vi skulle göra. När han kom hit började vi med en tårta. När den var fylld så la vi på marsipanlocket och sedan fick barnen göra egna figurer av marsipan som vi färgat. Snacka om rogivande att göra en tårta med barnen! De satt båda två och rullade, bankade och formade figurer. När tårtan var färdigdekorerad stökade vi undan och lagade lunch. Uppstekt pannkaka stod på meny idag. 

Liam formar en mask
 
Kasper tillverkar en bil
  
Stolt mor till ännu stoltare söner gjorde denna fina tårta

När vi hade ätit lunch stökade vi undan och åkte till min mormor för att bjuda på de på tårtan. Kasper inriktade sig på marsipanen medan Liam drack lite dricka och tittade på tårtan. Av någon anledning är han inger stort fan av fikabröd och det är väl bra.

Dagen har rullat på och vi har lekt, skrattat och gråtit. Det märks tydligt när barnen inte sovit så bra och idag var en sån dag då ingenting är bra när de väl jävlas. Eftersom att jag vet orsaken till humöret så strider jag inte idag utan håller bara nivån.

Just nu lagar jag mat, bloggar, väntar på mannen i mitt liv som är på väg från jobbet och småkottarna, som stannade hos min mormor en stund. Ikväll tänker jag bjuda min familj på currykyckling, ris och currysås. Sedan vet jag inte vad kvällen har att erbjuda men barnen brukar sällan vara fantasilös.

Kvällen erbjöd garagehäng och plugg och sedan soffmys med kottarna. Dock insåg jag hur sjuk mini var då hans efterlängtade klubba judt öppnades och han la bort den, 39 graders feber! Han fick medicin och la sig i soffan och somnade där. Jag fick läsa Mio, min Mio för Kasper tills han somnade. Jag och mannen i mitt liv startade en film och åt av min hemmagjorda dipp och nu är det dags att attacksova..

/Fru Pallin Sjöberg