Att bli fullständigt ignorerad

Jag och Liam har trots slöhet plockat undan, dammsugit, skurat. Vi bestämde oss att ta tjuren vid hornen så vi klädde oss och gick ut till bilen och sopade bort snön och skrapade rutorna. Upptäcker då att en slang är trasig på bilen så jag tänkte att liks så vi varit och handlat specialbeställda semlor till min man så skulle han kunna kolla på felet. Mitt uppe i allt på affären får jag ett sms där det står att de fikar nu. Aja tänkte jag och vi stressade till kassan och lämnade saker som vi inte hunnit få i vagnen. Vi betalade och gick ut till bilen som då åter igen var full av äckelsnö för att det verkar blåsa som mest då vi stiger ut. Vi kör till Samuel och går in på verkstaden där han befinner sig. Där möts vi av allt annat är välkomnande. Jag har nog aldrig under flera år blivit så illa bemött av den jag älskar. Total ignorans och absolut inget trevligt bemötande av övriga heller. Jag och Liam vände vid dörren och jag körde gråtandes därifrån. Det var absolut sista gången! Tips till er andra som satt där och verkligen inte kunde hålla igen eran mun:71
Jag hade planerat att bjuda min familj på tjälknöl och hasselbackspotatis men det är inställt. Det finns en gräns för vad jag accepterar och inte. Nu ska jag försöka torka tårarna som inte vill sluta komma och sedan ska jag lägga mig ner och ligga.

/Fru pallin Sjöberg

Innebandy med min stora kille

Ikväll fick jag äran att följa min stora kille på innebandyträning. Det är så roligt att se hur de utvecklas och vilken glädje de har. Det är många barn som kommer dit själva eller blir lämnade på träningen, vissa av dem har uttryckt missnöje med att föräldrarna inte har tid att titta på dem. Jag är otroligt tacksam att jag har tid att sittaoch titta när min son har träning, det är inte alla som har den möjligheten.

Samuel stannade hemma med Liam och det var otroligt skönt att få komma ut från huset.

Liam ligger mest hela dagarna, det blir många mystimmar! Något som inte funderar är att de honom Kåvepenin, han blir hysterisk. Det är så plågsamt att se honom lida. Hur gör ni när små behöver penicillin?  

 
/Fru Pallin Sjöberg