Många av er vet att jag inte är speciellt konflikträdd av mig. Mitt förra inlägg om att alla barn är lika mycket värda upprörde många. Jag står för mina åsikter, till 100% och är det något jag inte kan förstå är om man verkligen behandlar barn i familjen olika. Jag kan inte försvara det på en fläck! Vill du ta en diskussion med mig så gör det, jag lär inte backa undan och gömma mig i ett hörn. Jag lyssnar och talar gärna.

Igår kom Liam efterlängtade skor! När han fick se dem hoppade han av lycka och tog på sig dem. Han ville ha dem heeeeela kvällen. Nu har båda barnen fått nya vinterskor för i år och jag hoppas att de kan ha dem en stund nästa vinter också :)
Jag har upptäckt att de där små liven växer som ogräs, det är hela tiden nya kläder och skor som ska köpas.
Jag har lagt upp en liten plan och jag hoppas att det ska fungera. Vettigast av allt vore om vi kunde spara HELA barnbidragen på kidsen och ha dessa pengar på ett konto som man kan ta ifrån när man ska handla. Ibland när vi åker bort handlar kidsen kläder för flera tusen och det känns, speciellt om det är en tung månad.
Det ska bli intressant att se hur vi kommer att hantera det här med föräldraledigheten den här gången.
Jag har stora förhoppningar om att det kommer att gå bättre än förväntat och att vi sällan kommer att behöva oroa oss för ekonomin.
Många oroar sig för ekonomin i onödan och vissa lever i tron om att det går bra medan det egentligen bara barkar åt helvete. Det är inte gratis med barn.

I morgon åker vi med kidsen till Umeå och shoppar barnvagn.

Idag vill jag slänga in ett STORT tack till min underbara man som hjälper mig på morgonen att lyfta paketen. Nu såhär i juletider så är paketen större och tyngre vilket gör att jag inte riktigt ska bära dem. Tusen tusen tack min älskade, vad vore jag utan dig?

/Fru Pallin Sjöberg

Ni som känner mig vet hur mina dagar ser ut, eller ja i alla fall efter jobbet. Barnen ska hämtas, mat ska handlas och sedan ska man hem, laga mat, städa undan, leka med barnen och sedan är det vadå? Jo, dags att lägga barnen. Det har blivit lite av ett stressmoment för mig sista tiden. Jag skulle vilja ha mer tid med barnen, flera timmar mer per dag men i dagsläget är det omöjligt. Dagens samhälle är inte format för att man ska kunna jobba halvtid. Något som jag däremot skulle kunna börja med är att ta 1 dag i månaden då jag är ledig och att vi göra något tillsammans den dagen. Nu är det så tätt inpå att jag ska sluta jobba så det kommer att bli när jag återgår till mitt jobb, när nu det blir.

Igår när jag hämta mini på dagis så fanns inte hans skor, någon hade tagit dem i början av veckan och ännu inte lämnat tillbaka dem. Gissa om jag blev less? Jag blir så trött på folk som inte kan lära sig att läsa, det är ju för fasiken vuxna människor som hämtar sina barn. Jag kände att NU får det vara nog och beställde jag ett par nya skor åt pojken. Skulle de mot förmodan försvinna så kommer jag personligen att söka åt den som tagit dem och rycka lös dem från den unges fötter för dessa skor är inte lika vanliga precis. Liams fantastiska farmor sponsrade på skorna och det var verkligen helt fantastiskt jättesnällt! Sådant uppskattas verkligen av både vi vuxna och barnen med. Jag berättade för Liam om skorna i morse och han ville ha dem direkt. Efter att ha försökt förklara för honom i 5 minuter om att skorna kommer till mitt jobb idag så säger han sedan: “Kan du skicka dem till mig när dem kommer mamma?” Underbara unge!

Nu när det börjar närma sig jul blir jag, och många med mig, mer och mer påmind om det här med att vara rättvis. Jag tycker att det är förbannat viktigt faktiskt! Man kan inte ge ett barn, barnbarn eller barnbarnsbarn olika mycket och sedan tro att man är nån hjälte. Man är sopor enligt mig då. Hur skulle det se ut om Kasper fick ett paket lego medan Liam skulle få 3 paket lego, 1 bob, 5 paket kläder, 1 paket med lastbilar osv. Det skulle såklart göra hemskt ont i Kasper! Som vuxen är det hemskt att se folk som lägger 200 på ett barn medan de lägger flera tusen på nästa barn, jag blir kräksjuk av sånt, fyfan! Vissa av er där ute kanske inte har tänkt på det? Jag är så oerhört less på särbehadlingen som pågår i vårt avlånga land, hur kan man lägga sig på kvällen och somna när man vet med sig att man gör på det här viset, dag ut och dag in? Ge barnen lika mycket av allt, det gäller inte bara grejer utan även kärlek, uppmärksamhet och din tid! Titta i barnen ögon så ser du om du lyckats eller inte…

Jag lägger inte ner våldsamt mycket pengar på jul, mina barn får grejer fördelat över året, de som de behöver. Istället för att de ska få 50 paket av mig och lika många till så tycker jag att det är bättre att spara pengarna och köpa något när de verkligen behövs. Ibland kan mina barn vilja köpa speciella kläder och det är mycket bättre än att köpa massa leksaker som de ändå inte kommer att leka med. Jag ger barnen möjlighet att bli egna individer och välja vad de skulle vilja köpa istället för att pracka på dem saker som de kanske inte vill ha. Jag vill att de ska vara delaktig i att forma sig själva.

Hur gör ni med presenter?

/Fru Pallin Sjöberg