Vissa dagar är bättre, andra dagar är sämre. Alla ni som burit fler än ett barn känner säkert igen känslan som jag kommer att skriva om. Känslan är skuld. Jag älskar mina barn mer än jag kan beskriva, dock kan jag inte låta bli att känna skuld för kotten som ligger i magen. Jag kommer inte att älska mina barn mindre när bebis kommer, absolut inte! Men de kanske mina bara tror! Det är nog därför jag har den känslan. Jag kan inte mer än att prata med barnen och förklara för dem hur mycket jag älskar dem.
En dag i taget…
Just nu vill jag bara hålla om mina barn och min man. Jag vill trängas i sängen och slåss om täcket, då är jag lyckligast, typ.