Alltså när min mamma startade en klädaffär för några år sedan hittade jag ett intresse, nämligen kläder. Jag var då ganska stor och drog storlek 50 efter att ha fått Kasper samma år. Jag plöjde genom stora storlekar och kände mig snygg i de jag tog på mig! Den fanns till och med byxor som var ställbar i midjan vilket var toppen under min viktnedgång. Hela affären var toppen för min viktnedgång för varje gång de kom något som jag tyvärr inte kunde ha så bestämde jag mig att köpa den ändå, jag skulle i den. Så höll det på tills min mamma la ner Pias. Jag hade då gått ner från strl 50-42 och de ska ni veta, det har jag kläderna och min mamma att tacka. Utan denna magiska affär med dessa fantastiska kläder skapade ett intresse hos mig som drev mig mot mitt mål. Jag har 10-15 kilo till mitt mål idag. Äntligen har jag börjat tycka att kläder är kul igen, dock inte som förr men nu kan jag gå in i en affär och faktiskt hitta något utan att bara vara bitter.

/Fru Pallin Sjöberg 

Den här kvällen blev en lugn kväll. Efter att jag hämtat kotten så drog vi en ragg. Vi såg morfars bil och Liam bestämde då att vi skulle söka åt han inne på Coop. Det dröjde inte länge innan vi hittade honom och de blev båda lika lyckliga! Liam fick handla en godispåse med morfar, blev jag förvånad, nä inte alls! Jag och Liam körde hem och rörde ihop en snabbmiddag bestående sv korv, ägg och broccoli. Väldigt enkelt och otroligt underskattat.

Eftersom att Liam ÄLSKAR vatten bestämde vi oss för att ta en dusch efter maten. När jag äntligen fick ut Liam ur duschen satte vi oss i soffan och myste framför tvn. Tiden rann iväg och helt plötsligt var det dags för Liam att sova. Vi gjorde kvällsbestyren och sedan gick han i säng. Jag passade då på att öppna mitt paket från Cubus, äntligen har jag lite byxor att ha! Det kom även några passande överdelar så nu ligger de på köksbordet och väntar på att få komma in i garderoben.

Eftersom att huvudvärken fortfarande sitter i och jag inte mår helt hundra så ligger jag bara i soffan och saknar min man. Om några timmar får jag kramas med honom och rå om honom ett tag innan han åker i väg på jobbet igen. Man får ta vara på den lilla tiden man har! 

  
/Fru Pallin Sjöberg